eldfarlig

Jag vet inte varför, men klart att ni alltid varit viktiga för mig,,,innerst inne. även om jag inte visat det så mycket som ni kunnat hoppats. Men alla tågresor med diverse förseningar och alla mil bakom ratten har ju varit för er skull.

Man kunde ju önska att man fick ngt tillbaka .... ngn gång.

Ett besök, en glad min, en tacksam min...ngt.

men icke.

Pappa, jag är glad att du fortfarande på ngt vis tycks lyssna på mig och tänka på mig då och då. Jag saknar dig.

Har precis insett att det inte finns ngn som bryr sig om att fira min 24-årsdag. Av min familj då. Det är inte ngt speciellt med att fylla år längre när man inte har någon att fira det med. kanske ställer till med ngt i Kalmar i år, men gissar att motivationen kommer saknas, precis som förra året, och att det mest rinner ut i sanden. För vem bryr sig egentligen?

Jag försöker iaf göra det speciellt när andra människor fyller år. om de själva vill. om jag får en inbjudan att fira ngn så firar jag. Jag är glad att få vara delaktig och jag önskar ngn kunde känna så för mig.

Insåg precis att jag knappt har ngn familj kvar.....och jag tror det är därför jag är så trasig.

Om du bara hade förstått att jag funnits här vid din sida, precis som de tidigare 23 åren.

Du kanske borde sluta se mig som en finne i röven och fax uppskatta lillasyster.

Du gav mig aldrig ngn chans att visa vem jag kunde vara för dig. Ärligt...allt man fick var och är sura miner. Göm dom hos dig själv.

Förlåt mamma, men nu är jag trött på allt. Om jag besöker hembyn igen kommer det vara för att hälsa på 2 underbara vänner (M&E) som uppernbarligen inte glömt mig. och din gravsten. Annars har jag inget där att göra eftersom det knappast finns ngn som uppskattar mitt besök ändå.

Tack och adjö. Peace/Sofia

P.S: jag tror att allt jag behöver är en hel familj igen, ngt som aldrig kommer att ske på länge. tills dess är jag trasig.D.S.