Nyklippt och kluven

under måndagen blev jag erbjuden jobb i Spanien, men startdatumet är alldeles för tidigt för min del (25-årsfesten kmr ivägen framförallt) plus att min sambo äntligen berättade hur han känner. 
Dock vet jag inte om jag gör ett misstag som tackar nej, men det dyker säkert upp ngt här i Sverige snart....får vi hoppas. Måste veta vad ungdomsgarantin kan erjbuda oxå såklart. 
Å andra sidan hade jag hoppats att marcus skulle våga ta klivet och följa med, men jag vill inte lämna honom så får vänta här ...
Dock är jag så F R U K T A N S V Ä R T uttråkad och känner mig helt meningslös som bara går här hemma. Jag har ingen inkomst, vilket innebär noll pengar att ens resa till ngn.
Men framförallt är känslan av övergivenhet så stor att jag snart sprängs. 
Jag har aldrig kännt mig speciellt behövd men då har jag alltid haft ngt att göra: jobb, skola eller liknande. 
Men nu har jag inget, jag är här hemma och söker jobb, lagar mat, städar, fixar med lite småsaker, glor serier och tränar. Känns inte som ett riktigt värdigt liv. 
Kanske hade kännts bättre om jag hade kunnat få ngn ersättning, men nu känner jag mig bara idiotisk. Framförallt eftersom jag måste tacka nej till ett jobb. 
Suck. 
Jag är iaf nyklippt idag, klipper mig på H.A.I.R. skolan här i kalmar så det är väldigt billigt (150kr) och jag blev verkligen supernöjd. 
En galen lugg, men fan vad snyggt det blev. 
Jag hoppas att ngn kan få upp ögonen för mig snart så jag får ngt att göra. Min destruktiva sida göds på alldeles för mkt. 
Om ngn vill komma och hälsa på eller liknande är ni välkomna. Jag har all tid i världen....just nu. 
Glöm inte bort att vänskap är både ge & ta.
Oftast ger jag mer än jag får vilket gör att när jag behöver ngn som lyssnar på mig kmr fortfarande den personens behov i första hand, ngt jag inte orkar med längre.
trodde jag hade någon som verkligen uppskattade, lyssnade på och brydde sig om mig, men jag tog fel igen. 
Hoppas livet vänder snart och ger mig en chans att få visa vad jag kan göra. 
Gärna en utmaning, I'm game. Vad som helst som får mig utanför dessa väggar. 
Peace/Sofia

Kommentarer
Postat av: Jessica

Du vet att du kan ringa mig när som helst du vill och prata.
Tråkigt det där med spanien. Ibland måste man ta svåra beslut utan att ta hänsyn till andra dock. Tänk på det! Följ ditt hjärta!

Saknar dig. hoppas det blir lite tid över snart så jag kan komma över!

Puss

Svar: jo, jag vet. men vill verkligen inte lämna marcus. han är mitt allt. Så får hoppas att ngt nytt dyker upp.puss
tidqvist

2012-10-23 @ 12:44:51
URL: http://luddigt.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0